Skolstart!! :)
Vad har jag annars gjort i veckan och helgen som varit? Kan ju berätta att vi spelade match emot Lilla Edet/Inland i onsdags och förlorade knappt med 3-2. Vi gjorde en jättematch som gjorde två mål efter halvlek och var även nära på att kvittera både en och två gånger. Synd bara att vi släpper in tre mål i första.. Men Lilla Edet är faktiskt riktigt bra och vi gjorde lätt vår bästa match för säsongen! Vilken otrolig kämpaanda vi hade! Vi gav 120 procent i varje närkamp, kämpade järnet och krigade och slet för kung och fosterland. Synd bara att det inte räckte hela vägen bara. Men vi kommer igen och tar tre poäng på söndag tjejer, eller hur!?!
Helgen var även den mycket trevlig. Hade en riktig myshelg tillsammans med älsklingen och hann även med att träffa min då-kommande, nu-nyblivna, klasskamrat Angelica för en inför-skolan-fika i Göteborg i lördags, äta middag hos svärföräldrarna och att träna fotboll. En riktigt bra helg helt enkelt!!
På tal om Kenneth förresten. Jag har verkligen världens finaste pojkvän. Imorse gick han upp innan fem bara för att överraska mig med frukost och nybakade frukostscones!! Han var ledig ifrån skolan idag men gick alltså ändå upp, innan fem, för att ställa sig och baka till mig! Hur underbart är inte det? Så när Kenneth väckte mig så luktade det nybakt i hela lägenheten, helt otroligt. Han är ju för fin för att vara sann! Du är verkligen världens finaste Kenneth. Helt klart världens bästa pojkvän. Jag förstår inte vad jag kan ha gjort för att förtjäna dig. Är så j*kla kär i den killen alltså!! :)
Gud vad jag älskar dig Kenneth <3
Det var så vi träffades, del 2.
Första delen slutade ju med att vi (jag och Kenneth alltså) hade bestämt att vi skulle ses vid tio-tiden på DS efter jobbet för att åka tåget hem till Alingsås tillsammans. Så, jag bytte om i rekordfart för att inte bli sen (som jag brukar) och var klar redan fem över tio, men ingen Kenneth var där. Jag väntade till tio över tio, kvart över tio.. Sen blev klockan tjugo över och jag började känna mig rätt blåst. När klockan var fem i halv elva tänkte jag väl något i stil med"Nähä, han ville inte ha något sällskap av mig inte" så jag bestämde mig för, eftersom jag fortfarande hade gott om tid på mig, för att promenera till stationen och till tåget med avgångstid 23:17.
På vägen till stationen träffade jag på en kompis och kom inte till tåget förrän strax över tio över elva. Väl där, mitt på perrongen, står Kenneth(!) iklädd en snygg, svart rock, en svart-grå randig halsduk och en matchande mössa till. Han var alldeles ensam. Snygg som få var han med! Vi hejade på varandra, jag gick fram och skämtade om att det var en snygg diss han utsatte mig för och han förklarade genast att han hade haft toastängning under kvällen, vilket alltid innebär att han slutar något senare än parken stänger (högst en timme!) och han hade totalt glömt av att han hade detta ikväll. Så han hade inte slutat förrän halv elva! Han väntade på DS ett tag men insåg väl ganska snabbt att jag inte hade orkat vänta så han tog vagnen till stationen. Han bad om ursäkt och det syntes att han hade ganska dåligt samvete så jag var inte sen med att förlåta honom, såklart. Hihi, han var ju så söt så jag kunde inte göra annat! ;) Hursomhelst. Tåget kom, vi gick in och satte oss på ett tre-säte (vi åkte baklänges!) med ett säte emellan oss. Dörrarna stängdes och det dröjde inte många sekunder innan vi var i full färd med att berätta om våra liv. Vi pratade om allt mellan himmel och jord och det var helt sjukt hur galet lätt det var att prata med honom! Det kändes som om vi hade känt varandra i hela våra liv! Jättehäftigt och jättekonstigt! :) Vi pratade bland annat om våra intressen, om Liseberg, våra framtidsplaner, vad vi ville arbeta med och göra med våra liv, vår uppväxt mm mm. Vi pratade till och med om vad våra föräldrar jobbade med och jag minns att jag blev lite paff och imponerad när han berättade att hans pappa jobbade som bankdirektör. Hihi :) Vi pratade även om hans tjej som han hade på G (de skulle antagligen på dejt i veckan) och om att han inte var jätteexhalterad över detta direkt. Vi pratade även om min så kallade "kille" och bristen på mina känslor för honom. Kenneth skämtade lite rått om att om det berodde på att han "hade för liten", samtidigt som han satte upp lill-fingret och syftade på hans "grej", vilket jag tyckte var väldigt komiskt. Men det var verkligen ingen flörtig stämning mellan oss, vi satt bara och skrattade och pratade om en massa saker, precis som om vi hade känt varandra hela livet, som sagt. Var väldigt skön och avslappnad stämning! Jag brukar ju iofs alltid ha lätt för att prata med främlingar men det kändes annorlunda med Kenneth på något sätt, kan inte förklara varför. Och Kenneth nämnde i förbifarten, att han brukade ha svårt att prata med tjejer men att det var lätt att prata med mig. Lite konstigt att det var så, men mysigt såklart! Det fick mig att känna mig lite speciell :)
Nåväl. Tågresan tog, precis som vanligt, 40 minuter men kändes som 4 ungefär. Var väldigt trevligt att åka tåg tillsammans, och Kenneth fick mig att skratta hejdlöst flera gånger. Det märktes direkt att vi hade samma sorts humor! :) Väl framme i Alingsås steg vi av tåget, gick tillsammans och hämtade Kenneths cykel och slog följe genom staden. Kenneth gick och ledde cykeln. Det var ganska kyligt ute så jag blev väldigt glad att han inte bara cyklade hem utan tog sig tid att gå med mig. Jag bodde på vägen hem till honom iofs men det var ändå lite häftigt att han gick med mig tyckte jag. Promenaden innan jag vek av in på min gata tog väl tio minuter, en kvart och när vi skulle säga hejdå så bytte vi faktiskt nummer! Kommer inte ihåg vem som tog initiativet till detta men Kenneth skulle jobba samma dagar som mig och han sa att han kanske skulle ha bilen då, så vi tänkte att vi lika gärna kunde samåka. Jag ska dock poängtera att det inte fanns något som helst flörtigt i det hela, vi var bara två kompisar som skulle samåka ifrån jobbet i detta läget, till min stora förtret kanske man ska tillägga :P Jag bestämde mig nog redan på tåget hem till Alingsås den kvällen att jag skulle prata med "min kille" och säga att det inte var någon idé att vi träffades mer. Jag förstod ju direkt när jag träffade Kenneth att det var såhär det skulle kännas när man blir kär och inte som det kändes när jag träffade personen i fråga. Så det var det första jag gjorde dagen efter, för övrigt.. Men iallafall. Vi bytte nummer, jag vände på klacken för att gå hem, han satte han sig på cykeln och cyklade sedan iväg. Jag minns att jag vände mig om efter ett tag och det kändes som om han hade gjort det också och precis vred tillbaka huvudet när jag tittade men jag var inte säker på om det var önsketänkande eller inte. Det visade sig i efterhand att det var det inte, hihi ;)
Vad som hände sedan minns jag lite luddigt. Eller jag har iallafall tappat tidsbegreppet om hur många dagar det dröjde tills vi sågs igen men jag kan gissa på att det var några stycken, typ två eller tre. Minns inte heller hur det gick till men jag tror att Kenneth skickade ett sms och skrev att han hade bil och vi bestämde att jag skulle åka med honom hem efter jobbet. Då visade det sig bland annat att Kenneth hade varit på sin dejt mm... Vad som hade hänt där..? Det får ni vänta med att veta tills del nummer 3 av "Det var så vi träffades" kommer :) Missa för allt i världen inte den spännande fortsättningen!
Vinst igår igen!
20 månader fyllda av kärlek ♥
Idag bär det, dagen till ära, av till Göteborg för en mysig dag tillsammans bara vi två. Ska äta något gott och bara njuta av av varandras sällskap tänkte vi! Sen blir det mys i lägenheten ikväll :) Gud vad jag älskar mitt liv!
Tack för alla skratt och för att vi alltid har
så kul ihop älskling!! <3 <3
Shirley Sunflower! :D
Jag känner att jag bara måste författa ett inlägg om en riktigt, riktigt rolig grej som hände i Göteborg nu i lördags... Haha :)
Jo nu i lördags, alltså den 15 augusti, var det den näst sista dagen av Kulturkalaset i Göteborg och jag och Kenneth åkte in för att kika läget. Vi började dagen med Sign-spotting på Gustav Adolfs torg (mycket sevärt och roligt för övrigt!) för att sen gå in emot stan. Vi stannade till vid kungsportsavenyn eftersom vi såg en löjligt klädd tjej stå och göra sig iordning för vad som verkade bli något slags uppträdande. Det var inte så mycket folk så vi ställde oss på första parkett och väntade på att showen skulle dra igång. Det tog lite tid och vi var nära på att gå för tjejen i fråga drog väldigt lama vitsar och hade en väldigt töntig och nasal röst. Kenneth sa till och med vid ett tillfälle att "Fy, va tråkig hon är, vi går" men vi stannade trots allt. Och vilken tur att vi gjorde det sen! Det visade sig bli ett rejält lyckokast. Showen drog igång, tjejen prestenterade sig så som Shirley Sunflower, hon kom ifrån Sidney i Australien och livnärde sig på att åka runt i världen och roa folk. Hon jobbade alltså proffessionellt som "streetperformer". Hon började med att berätta att hon var i Sverige dels för att jobba och dels för att hitta sig en man. Jag kan ju säga som så att sexskämten haglade tätt under den timman hon uppträdde.. ;) Sedan fortsatte hon med att tillkännage att hon skulle göra tre trick under showens gång och att hon till de första två, behövde hjälp av tre karlar. Hon gick runt och valde till slut ut tre stycken, de snyggaste givetvis eftersom en av dem kunde vara hennes potentiella make. Först drog hon upp en kille som hette Peter och var i 50 års ålderna ungefär. Sen en kille som var runt 30-35 kanske, som hette Daniel och till sist drog hon upp en ganska ung kille (som även var pappa!) som hette Billy och kom ifrån Las Vegas. Kenneth gömde sig praktiskt taget bakom mig så han klarade sig ifrån att gå upp. Under den närmaste halvtimmen tjöt både jag och kenneth av skratt. Jag skrattade så jag vek mig flera gånger. Kan inte återge alla skämt, de skulle inte låta hälften så skoj om jag skrev ner dom här, men jag säger då det: NI SKULLE VERKLIGEN, VERKLIGEN HA SETT DET! :) :)
Shirley fick dessa tre karlar att utföra de roligaste och skämmigaste sakerna jag sett. Dom fick ta på varandra, sexskämten haglade, hon satt på Peters axlar åt "fel håll" och menade att han tog tillfället i akt att göra förbjudna saker med henne, hon tafsade på dom på skoj, pussade dom på munnen(!), hon skojade även om det dåliga vädret, Göteborg osv osv. Och gud va killarna i fråga bjöd på sig själva!! Stor eloge till dom! Hela showen kunde ju misslyckats totalt om hon hade tagit upp "fel" killar. Killar som inte vågade skoja och skämma ut sig på det sättet liksom. Men de vågade dom så allt var otroligt lyckat! :) Hon gjorde sina stunt och sen var det dags för publiken att välja vilken av karlarna som skulle vara kvar för att hjälpa henne med sin "grande finale". Vem det skulle bli skulle avgöras med hjälp av en akrobatisk tävling. Alla skulle i tur och ordning härma henne. Och det var att stå och skrika och jucka i luften typ. Hahahaa. Billy vann och de övriga fick ställa sig i det numera stora publikhavet. För shit vilken publik hon drog sen, var jättemycket folk tillslut! Hursomhelst. Billy fick iaf ta av sig på överkroppen och senare sätta på sig en likadan outfit som hon hade. De såg ut som två förvuxna kycklingar med sånt där gult dun överallt ni vet? Hihi. Hela finalnumret fick ut på att hon skulle sväva fram till Billy i luften och doppa huvudet i en hink med vatten som hon hade fäst på hans mage, samtidigt som han skrek "Shirley, you're so sexy!" och hon skrek "Billy, I love yooouuuuu...!" Det så kallade svävandet behövde hon dock hjälp med så hon drog upp Peter och Daniel igen sen gick hon och drog upp ytterligare fyra karlar...
...Den förste av dom som hon drog upp var, såklart, min Kenneth!!!! Hahaha, jag trodde jag skulle dö av skratt. Han såg fullkomligt livrädd ut när hon berättade att de sju som var på "scenen" nu var de snyggaste i publiken hon kunde hitta och att hon nu skulle förvandla dem till "sex-symbols" och manliga chippendales!! Haha. De fick börja med att para ihop sig två och två, då de skulle välja den snyggaste. De fick skaka hand och kramas men sen när hon ville att de skulle kyssas så gick gränsen för alla deltagande. Haha. Men de fick ställa upp sig på led och börja vicka på rumpan och dansa lite. Sen fick de så småningom strippa, alltså ta av sig på överkroppen och slänga lite med tröjorna, innan det var dags för att de skulle kramas igen. Sen, och då skrattade jag så att tårarna sprutade, fick de solcreme och skulle smörja in "sin nya partners" mage. Hihi, så Kenneth stod alltså mitt på Kungsportsavenyn i bar överkropp vid tvåtiden på en vanlig lördagförmiddag när det var svinkallt ute, och smörjade in en helt främmande karls mage. Hahaha, ni skulle sett det! Tyvärr tog batteriet i kameran slut så jag fick det varken på film eller kort :( Men några filmer har jag iaf! Är det förresten någon som vet hur jag kan lägga upp dom här!?!
Nåväl, det löser sig förhoppningsvis. Jag ska nog klura ut det, för ni måste få se detta på något sätt :) Det var hursomhelst så jävla skoj att se! Finalnumret blev väldigt lyckat och alla killar som hade varit med fick till slut lämna scenen, lite lätt utskämda men väldigt, väldigt glada! Och vi flickvänner hade nog minst lika roligt. Hahaha. Så ni kan gissa hur glada jag och Kenneth var över att vi inte gick därifrån! Så bra va det! :)
Precis när showen var slut så började det regna och jag och Kenneth gick och fikade, fortfarande upprymda av vad vi har fått se och utstå :) Sedan trotsade vi vädret i ytterligare några timmar, gick till trädgårdsföreningen mm och hade jättemysigt innan vi tog tåget tillbaka till Alingsås igen. Så dagen var riktigt, riktigt lyckad trots vädret :) Hade verkligen en perfekt dag tillsammans precis som vanligt! Väldigt skönt att åka in till Gbg en dag så och bara vara. Bara gå dit man känner för osv. Göteborg är ju faktiskt en väldigt trevlig stad när man inte jobbar där, kan ni tänka er? ;)
Nu ska jag göra lite nytta, dvs gå och lägga mig, pussa på Kenneth och fortsätta njuta av vår veckolånga semester ihop innan han börjar skolan ;) Är trots allt en väldigt viktig dag imorgon, vi firar nämligen 20 månader då! Ska in till Göteborg och mysa lite tänkte vi <3 Ska bli underbart. Hursomhelst. Tänkte bara att ni skulle få veta vad ni gick miste om, om ni inte var vid Kungsportsavenyn vid ett, två tiden i lördags. Hihi. Men men, sov gott allihop och ha en riktigt trevlig helg!
Sex nervösa karlar som är på väg att bli Sveriges första, manliga Chippendales :)
(Kenneth är snyggingen i blått, trea ifrån vänster om ni inte känner honom!!).
Det var så vi träffades, del 1.
Ja, eftersom det är många som frågar och eftersom jag själv tycker om att minnas tillbaka kommer jag att berätta precis hur det gick till när jag och Kenneth träffades för snart 20 månader sedan. Och jag inbillar väl mig egentligen inte att det är så många som kommer att tycka alla detaljer är så intressanta så jag kan ju börja med att berätta att jag skriver det mestadels för min egen skull. Jag kommer fortfarande ihåg hela historien som om det var igår, men jag märker att redan nu så har datumen för händelserna börjats suddats ut i mitt minne och det får ju inte hända! Tänk om 10 år, då kanske jag inte kommer ihåg nåt? Så det här jag skriver nu vill jag kunna komma tillbaka till år efter år och minnas, mysa till och bara må otroligt gott när jag läser. Håll till godo!
Jag och Kenneth sommarjobbade båda på Sveriges största nöjespark, alltså Liseberg, under hela säsongen (april-oktober) 2007. Båda bodde i Alingsås och båda pendlade som allra oftast med tåg, men det var inte förrän i december, under julsäsongen 2007 som vi båda träffades för första gången. Bara det är ett under att vi inte har lagt märke till varandra eller träffats tidigare! Hursomhelst. Jag stod dagen till ära i ett väldigt roligt skicklighetsspel, nämligen Skjutbanan, som är och för alltid kommer att vara mitt absoluta favoritspel på Liseberg just av denna anledning. Jag var osminkad minns jag och hejade på en av mina kollegor på grannavdelningen parkvård (personer som går runt med en kvast och en anka och städar i parken, för er som inte är så insatta i Lisebergsvärlden). Personen i fråga hette, och heter fortfarande antar jag, Christoffer men kallades i alla fall då för Kakan. Jag och Kakan hade pratat en del under början av sommarsäsongen men inte setts på länge och därför stannade han till och pratade en rätt bra stund. Kakan hade i sin tur sin kollega i släptåg (de går oftast runt två och två) som presenterades så som Kenneth. Kenneth höll sig i bakgrunden då jag och Kakan pratade, sa inte många ord utan bara stod och väntade på att vi skulle "bli klara" typ. Av någon anledning kom vi in på att prata om vart vi bodde, eller rättare sagt, Kakan frågade mig, "Men du, vart bor du nu igen?" Jag svarade Alingsås och då hajade plötsligt Kenneth till och sa något i stil med, "Va, Alingsås?! Det gör ju jag med". Det var alltså det första vi pratade om, min älskade Kenneth och jag. Vi pratade lite om Alingsås, hur länge vi hade jobbat och hur konstigt det var att vi inte hade setts tidigare under året. Sedan pratade Kakan vidare lite igen, frågade om jag hade pojkvän (vilket jag faktiskt praktiskt taget hade under tiden.. Dock var det väldigt nytt och oseriöst och jag kände väl ifrån första början egentligen att det aldrig skulle funka. Jag var inte kär helt enkelt). Kakan frågade därefter av okänd anledning om hur min drömkille såg ut och jag svarade ärligt att jag tycker mörkhåriga och brunögda killar, gärna solbrända, oftast är snyggast, men att jag dock av någon outgrundlig anledning alltid faller för blonda och blåögda karlar... Varvid Kakan inte var sen att skämta "Öhh, som Kenneth ungefär då!?!" och det blev ett lite pinsamt fnitter (eftersom han faktiskt hade rätt, tyckte från första stund att Kenneth var så sjukt fin!) som svar ifrån min sida. Kakan nämnde då att det tyvärr var kört eftersom Kenneth hade en dejt på G och att han därmed var "out-of-the-question" som han uttryckte sig. Till slut, efter ytterligare lite snack, skulle de gå och jag och Kenneth bestämde då att vi skulle ses senare på kvällen då vi hade slutat (ca kvart över tio) på DS, utanför omklädningsrummen, för att åka tåget hem till Alingsås ihop. So far so good. Vi sa hejdå och sågs inte mer under den återstående arbetstiden den kvällen. Sen då? Klockan blev tio, jag slutade och gick till DS... Vad som hände där? ...Missa inte den spännande och lite otippade fortsättningen i del 2 av " Det var så vi träffades".
Haha, har alltid velat skriva så. Nej, nu har ni fått lite läsning i ämnet i alla fall och jag har fått ont i fingrarna. Nästa del kommer inom kort! Ha det bra till dess! Kraaaam! :)
Vilken härlig match tjejer!
Massor att berätta.
Jag kan dock berätta lite snabbt om vad som har hänt i helgen :) I fredags var vi hemma och åt en god middag i kvällssolen på balkongen och drack lite vin. Igår, lördag, var vi hemma hos mina föräldrar i Lövhult och hjälpte dom bygga sin "nya" altan. De har nämligen rivit ner allt utan golvet och ska nu bygga upp den igen och göra den inglasad! Kommer bli jättefint tror jag! Så vi (läs: mestadels Kenneth) var som sagt där hela dagen igår och hjälpte till att bygga! Väldigt skoj! Jag passade även på att skura alla våra mattor, som vi tog med oss ifrån lägenheten, i sjön. Mormor gjorde alltid det när jag var liten och nu var det min tur. Väckte lite minnen, väldigt mysigt. Och rena och fina blev dom! Luktar så gott nu! :)
Idag har jag och Kenneth vart ute och gått en spännande promenad med vår lilla älskling och snart ska jag iväg och spela första seriematchen efter uppehållet. Spelade ju en träningsmatch förra helgen som vi vann med 6-0 (jag gjorde 4 assist!) så jag hoppas att det går minst lika bra idag. Håll tummarna för oss! Hoppas ni blir nöjda med löftet om bättre uppdatering i detta inlägget och att ni har det bra allihop! Många kramar ifrån en mycket glad och mycket kär Evelina :)
