Rösta på min bikini!
...
Sen en tid tillbaka har jag varit trött
Försökt att vara allt på samma gång
Så mycket man kan göra och borde och vill
Mitt i allt så ska man räcka till
Sen en tid tillbaka har jag varit tom
Och försökt att hitta spår som leder rätt
Ja det finns så mycket måsten att vara bra på det man kan
Och mitt i allt så ska man vara sann
Jag har ändrat i mitt rum, köpt nya möbler
Och samlat damm på min gitarr
För allting jag skriver blir ändå för kort
Och allt som är bra med mig har jag förmågan att glömma bort
Sen en tid tillbaka har jag varit tyst
Och försökt att känna efter hur det känns
Ja man gör som alla andra och försöker att bli van
Men jag har tröttnat på att vara likadan
Sen en tid tillbaka har jag känt mig svag
Och försökt att vara nån till lags
Ja man kämpar för en plats som passar både här och där
Och snart har man glömt vem man är
Och jag har ändrat i mitt rum, köpt nya möbler
Och samlat damm på min gitarr
För allting jag skriver det blir ändå för kort
Och allt som är bra med mig har jag förmågan att glömma bort
Sen en tid tillbaka har jag tänkt såhär
Och insett att jag måste börja om
Ja jag har kämpat för en plats som passar både här och där
Men snart ska jag hitta den jag är
Jag har ändrat i mitt rum, köpt nya kläder
Och samlat damm på min gitarr
Men i vad jag än tar på mig känner jag mig alltför kort
Och allt som är bra med mig har jag förmågan att glömma bort
Ja jag har ändrat i mitt rum, köpt nya möbler
Och samlat damm på min gitarr
För allting jag skriver det blir ändå för kort
Och allt som är bra med mig har jag förmågan att glömma bort
Har jag förmågan att glömma bort
Ja, då var det söndag igen...
Vet inte riktigt vad det är med mig idag. Känner mig så otroligt deppig på något sätt. Allt känns bara tungt och jobbigt. Och det blir väl inte bättre av att jag precis har laddat hem hem spotify till den här (stationära) dator och sitter och lyssnar på smäktande ballader och sorgliga kärlekslåtar istället för att plugga :(
På tal om plugget... Det har gått jättebra så här långt i skolan, har bland annat fått alla rätt på företagsekonomitentan (148 av 148) och nu senast 95,5 av 97 på Amadeustentan, så det borde ju kännas bra med skolan, men det gör det ändå inte. Har alldeles för höga krav på mig själv och det gör så att jag blockar mig själv. Det är ingen ny företeelse, har kämpat med detta i alla år, men det är lika jobbigt för det. Nu har jag till exempel ett arbete som jag ska göra i skolan som borde passa mig som handen i handsken. Vi ska göra ett informationsblad om en charterdestination som vi själva har vart på. Och jag brukar ju älska att skriva, speciellt om sådana här ämnen som jag älskar... Det brukar vara knepigt och jobbigt att börja men när man väl har börjat så brukar det bara flyta på. Fingrarna brukar gå av sig själva, precis som nu när jag bloggar. Men det går bara inte. Jag har ingen som helst motivation och jag får kämpa med varenda mening. Fattar inte vad som har hänt. Känner verkligen inte igen mig själv :( Har iofs en hel vecka kvar innan detta arbetet ska vara inne men vad hjälper det? Kommer inte hinna klart/kunna göra det tills dess när det tar mig fem minuter att skriva en enda mening.. USCH VA TUNGT ALLT KÄNNS.
Men men, det är väl bara att kämpa på. Mindre än en månad kvar i skolan nu, sen får jag några veckors ledighet iallafall.. Behöver jag säga att jag längtar?
Och mina löften om bättre uppdatering på bloggen verkar ju inte hålla heller. Hittar inte tiden. Det är så mycket som ska göras hela tiden. Läxor, städning, plugg, Ludde ska tränas och lekas med (vilket är helt underbart iofs och gör så allt känns lättare men det tar ändå sin lilla tid), matlagning, vänner, träning (vilket jag saknar som f*n nu när jag har varit sjuk och dassig så länge), promenader med Luddis, tvätt, julklappsköp och gud vet allt. Nu ska det snart börja julpyntas med, måste få upp alla ljusstakar, slingor mm hur nu det ska hinnas med.. Och sen ska det mysas och skrattas med pojkvän mitt upp i allt med, vilket är det enda som känns skoj och lockande för tillfället. Är så glad att jag har dig Kenneth, vet inte vad jag skulle ta mig till utan dig. Det jag vill komma fram till är att det är ingen idé att lova något mer med bloggen. Jag skriver här när jag skriver helt enkelt. Ska försöka på att göra korta inlägg ofta istället för lite längre och sällan iallafall, får se hur det kommer gå..
Men gud, jag låter ju verkligen deppig. Är inte meningen att låta så ömklig eller att fiska efter medkänsla men jag behövde helt enkelt skriva av mig lite igen. Var ju ett tag sen så. Känns faktiskt mycket bättre när man har gjort det, så om ni nånsin känner er lite nere - prova det! Det är ett bra tips :)
NU ska jag försöka ta tag i arbetet igen EN GÅNG FÖR ALLA. Någon gång måste det ju lossna, eller hur? Får försöka peppa upp mig själv lite. Det ska gå! Jag klarar det här!! Jag kan! Jag är duktig! (eller inte..)
One Way Or Another - Mandy Moore
Helgen har bara försvunnit!
Ja, herregud vad fort den här helgen har gått! Inte klokt, jag har aldrig varit med om något liknande. Kan kanske bero på att veckan som har varit har vart väldigt tuff och både jag och Kenneth däckade framför teven redan tio över nio i fredags, så en hel kväll försvann ju bara där.. :(
Hursomhelst. Veckan var det ja. Vi har ju börjat med Amadeus i skolan nu, ett internationellt bokningssystem som inte går av för hackor kan jag lova! Shit, jag har nog tusen koder i huvudet nu känns det som! Vi kör intensivt med Amadeus och har inga andra lektioner så vi sitter framför datorerna hela dagarna i skolan, från åtta till tre varje dag. Och tempot är inte direkt långsamt heller.. Så det är tufft men samtidigt väldigt roligt!!! :D Men efter en sådan dag rekommenderar våran lärare att vi ska ta det helt lugnt, inte plugga nåt annat eller så utan istället gå på bio eller något annat och koppla av men det kan jag väl inte direkt påstå att jag har gjort..
I onsdag (efter vår första lektion) så kom jag och satte mig inte ens ner innan jag och Kenneth började städa hela lägenheten. En riktig grovstädning var det med så vi var inte klara förrän vid nio på kvällen. Så det var rätt tufft. Efter torsdagens lektion tänkte jag däremot vila upp mig men hann knappt komma hem innan Sofia och Jonas kom och hälsade på, vi skulle nämligen vara barnvakt åt dom då. Så det var verkligen full rulle hela dagen/kvällen, de hämtades inte förrän vid tjugo över tio på kvällen. (de hade ju sportlov) Och att vara barnvakt det tär på krafterna vill jag lova!! Sofia (som är fem år) har världens energi, inte klokt att man kan vara överallt på det viset hela tiden. Jonas (dom är nio?) är betydligt lugnare. Men det var skoj! Var längesen jag var barnvakt och Kenneth hade aldrig vart det så det var roligt att testa på familjelivet för en kväll :) Och jag kan erkänna att det kändes ganska så underbart när vi tillslut hade fått satt på en film, lugnat ner Sofia och satt tillsammans i soffan med en femåring emellan/på oss. Hihi. Nästan så att jag längtar lite nu!
Kenneth var otroligt söt dagen innan vi skulle vara barnvakt förresten, han gickhela dagen och funderade på vad vi skulle göra osv. Och när vi skulle sova, efter att vi hade sagt godnatt osv så viskade han helt plötsligt i mitt öra halvslumrande: "vi måste köpa hem saft imorgon med", så underbart! Men tillbaka till veckan. I fredags hade vi ännu en tuff Amadueslektion ifrån åtta till tre och efter den så hann jag inte ens hem emellan innan vi begav oss igen. Vi har ju mänligen börjat på valpkurs med vår lille kille. Så då var vi där tills strax efter sju. Sen var det bara hem, äta och sen däckade vi alltså båda två, totalt slutkörda, strax efter nio. Men med tanke på hur veckan har sett ut så kanske inte det var så konstigt! Vi håller ju dessutom på att tillfriskna ifrån våra hemska förkylningar som vi har haft, så ingen av oss har ju vart helt kry i veckan heller. Men nu börjar vi bättra oss igen som tur är!!
Oj, blir ett ganska långt inlägg idag känner jag men jag har ju inte skrivit här på år och dag så det var lite skoj att skriva av sig :) Och dessutom så har vi fått tillbaka vår stationära dator idag! Den har ju krånglat länge så vi var tvungna att lämna in den, så nu är det roligt att sitta vid datorn igen! Är mycket roligare och skönare att blogga på den här datorn. Men men, hursomhelst. Helgen har bara svischat förbi och imorgon så börjar en ännu tuffare vecka. Amadeus 8-15 fem dagar i rad istället för bara tre! Ser inte direkt fram emot det, kommer bli tufft. Men skoj som sagt.
Nu ska jag ge mig, ska hoppa in i duschen och sen ska vi kolla på en film tänkte vi :) Hoppas ni har det bra allihop och att ni snabbt hittar tilllbaka till min blogg nu när jag är på G igen! Och tack till alla som har hört av er och sagt att ni saknar mina inlägg, sånt värmer att höra :) Ha det bra allihop! På återseende snarast! :)
Sötaste klippet någonsin?? :)
Hihi, så sött så jag tror jag dör. Skönt att något kan pigga upp
mig en dag som denna. Hatar att vara sjuk!
Första tentan avklarad :)
Japp, nu är alltså första tentan avklarad. Otroligt skönt! Vet att jag har vart väldigt dålig på att blogga det sista. Men jag har så mycket att göra hela tiden! Har aldrig en ledig kväll känns det som. Men jag jobbar på det, jag lovar!
Sen jag kom hem har jag iallafall vart ute och gått en riktigt långpromenad med Ludde i det fina, klara, kalla vädret och så har jag haft min kära mor och svärmor här på fika och härligt tjejsnack!! Nu blir det lite mat och sen träning på hälso ikväll :)
Tänkte lägga in en väldigt roligt Elvis-strip som jag till och med klippte ur
Metro och satte upp på kylskåpet! Det ni!
Dålig kvalité jag vet men visst är den bra?? Hihi :)
Kolla in denna GIGANTISKA orm!
Långpromenad i höstrusket :)
Nu ska jag ägna några timmar åt att plugga. Ska inte bli jätteroligt direkt men det måste göras. Och sen ska jag hinna med att städa och få fint i lägenheten innan Kenneth kommer hem med, kommer känna mig riktigt duktig ikväll när jag (förhoppningsvis) har fått gjort så mycket :)
Kenneth är i skolan idag och gör sin skriftliga tentamen i Histologi. Han gjorde preparattentan igår och fick alla rätt! Bra jobbat älskling! Skönt att han klarade den, är så sjukt svåra saker han läser. Så nu får vi hålla tummarna för att denna går lika bra!
Har inte så jättemycket mer att tillägga. Var hemma ifrån skolan igår för magen är dum och gör ont utan anledning och dessutom håller jag på att bli förskyld. Har galet ont i halsen.. Fy va trist det är att må dåligt. Får hoppas att förkylningen bryter ut på allvar i helgen nu. Det borde den åtminstone göra efter en sån här ruskigt kall promenad i höstrusket.
Men men, nu får jag sätta fart om det ska bli något gjort. Tråkigt inlägg idag känner jag men det blir inte mycket roligare än såhär en sån här dag! Nu ser jag att det har börjat regna med. Usch och fy. Blir till att hålla sig inomhus resten av dagen. Får bli en riktigt myskväll uppkurad i Kenneths famn med en bra film och massor av tända ljus. Dom tankarna fick mig faktiskt på lite bättre humör. Tack bloggen. Ha en bra dag i regnet allihop!
Tillbaka i skolan efter en mycket trevlig långhelg :)
Väldigt kär och väldigt glad!!! :)
Kan ju iallafall berätta för er alla att jag trivs helt underbart bra i skolan! Roliga ämnen och världens bästa klass! Känns verkligen helt rätt än så länge, är så glad att jag kom in! :) :) Och en annan sak: JAG HAR VÄRLDENS FINASTE POJKVÄN!!! Vi firar 21 månader idag för övrigt, inte dåligt det inte! Är så otroligt lycklig med dig Kenneth! Du får fortfarande det fortfarande att pirra i hela kroppen på mig, jag är tokkär i dig Kenneth! Du gör mig till världens lyckligaste tjej, tack för att du finns :)
Man skulle helt enkelt kunna säga att livet leker just nu!
Jag älskar dig mest av allt.
Jag har världens absolut finaste och bästa pojkvän!!!! <33
och jag är så otroligt lycklig över detta! :)
Grattis till vår lill-kille! :)
Japp, idag fyller faktiskt vår lilla älskling hela sex månader!! Det är inte klokt vad tiden går alltså. Tänk att han redan har bott hos oss i fyra månader, det är galet. Och han har blivit så stor! Och detta måste ju firas, eller hur? Han fick två fina leksaker (inslagna såklart och han blev nog gladast för inslagningspappret) och lite godis. Hihi, det kan tyckas att vi är jätte-fjantiga men det är ju vår lilla bebis ;) Världens duktigaste och finaste bebis dessutom. Jag har aldrig vart med om att en valp har vart så duktig när han har vart så liten! Han blev rumsren jättefort och är redan otroligt lydig och världsvan. En hejare på att åka bil, båt, gå i stan, springa lös på landet mm mm :) Han är minst sagt perfekt. Så stort grattis till dig idag Ludde!
Såhär liten var du när du kom till oss, det är inte klokt vad
du har växt! Vi älskar dig så mycket Ludde <33
Skolstart!! :)
Vad har jag annars gjort i veckan och helgen som varit? Kan ju berätta att vi spelade match emot Lilla Edet/Inland i onsdags och förlorade knappt med 3-2. Vi gjorde en jättematch som gjorde två mål efter halvlek och var även nära på att kvittera både en och två gånger. Synd bara att vi släpper in tre mål i första.. Men Lilla Edet är faktiskt riktigt bra och vi gjorde lätt vår bästa match för säsongen! Vilken otrolig kämpaanda vi hade! Vi gav 120 procent i varje närkamp, kämpade järnet och krigade och slet för kung och fosterland. Synd bara att det inte räckte hela vägen bara. Men vi kommer igen och tar tre poäng på söndag tjejer, eller hur!?!
Helgen var även den mycket trevlig. Hade en riktig myshelg tillsammans med älsklingen och hann även med att träffa min då-kommande, nu-nyblivna, klasskamrat Angelica för en inför-skolan-fika i Göteborg i lördags, äta middag hos svärföräldrarna och att träna fotboll. En riktigt bra helg helt enkelt!!
På tal om Kenneth förresten. Jag har verkligen världens finaste pojkvän. Imorse gick han upp innan fem bara för att överraska mig med frukost och nybakade frukostscones!! Han var ledig ifrån skolan idag men gick alltså ändå upp, innan fem, för att ställa sig och baka till mig! Hur underbart är inte det? Så när Kenneth väckte mig så luktade det nybakt i hela lägenheten, helt otroligt. Han är ju för fin för att vara sann! Du är verkligen världens finaste Kenneth. Helt klart världens bästa pojkvän. Jag förstår inte vad jag kan ha gjort för att förtjäna dig. Är så j*kla kär i den killen alltså!! :)
Gud vad jag älskar dig Kenneth <3
Det var så vi träffades, del 2.
Första delen slutade ju med att vi (jag och Kenneth alltså) hade bestämt att vi skulle ses vid tio-tiden på DS efter jobbet för att åka tåget hem till Alingsås tillsammans. Så, jag bytte om i rekordfart för att inte bli sen (som jag brukar) och var klar redan fem över tio, men ingen Kenneth var där. Jag väntade till tio över tio, kvart över tio.. Sen blev klockan tjugo över och jag började känna mig rätt blåst. När klockan var fem i halv elva tänkte jag väl något i stil med"Nähä, han ville inte ha något sällskap av mig inte" så jag bestämde mig för, eftersom jag fortfarande hade gott om tid på mig, för att promenera till stationen och till tåget med avgångstid 23:17.
På vägen till stationen träffade jag på en kompis och kom inte till tåget förrän strax över tio över elva. Väl där, mitt på perrongen, står Kenneth(!) iklädd en snygg, svart rock, en svart-grå randig halsduk och en matchande mössa till. Han var alldeles ensam. Snygg som få var han med! Vi hejade på varandra, jag gick fram och skämtade om att det var en snygg diss han utsatte mig för och han förklarade genast att han hade haft toastängning under kvällen, vilket alltid innebär att han slutar något senare än parken stänger (högst en timme!) och han hade totalt glömt av att han hade detta ikväll. Så han hade inte slutat förrän halv elva! Han väntade på DS ett tag men insåg väl ganska snabbt att jag inte hade orkat vänta så han tog vagnen till stationen. Han bad om ursäkt och det syntes att han hade ganska dåligt samvete så jag var inte sen med att förlåta honom, såklart. Hihi, han var ju så söt så jag kunde inte göra annat! ;) Hursomhelst. Tåget kom, vi gick in och satte oss på ett tre-säte (vi åkte baklänges!) med ett säte emellan oss. Dörrarna stängdes och det dröjde inte många sekunder innan vi var i full färd med att berätta om våra liv. Vi pratade om allt mellan himmel och jord och det var helt sjukt hur galet lätt det var att prata med honom! Det kändes som om vi hade känt varandra i hela våra liv! Jättehäftigt och jättekonstigt! :) Vi pratade bland annat om våra intressen, om Liseberg, våra framtidsplaner, vad vi ville arbeta med och göra med våra liv, vår uppväxt mm mm. Vi pratade till och med om vad våra föräldrar jobbade med och jag minns att jag blev lite paff och imponerad när han berättade att hans pappa jobbade som bankdirektör. Hihi :) Vi pratade även om hans tjej som han hade på G (de skulle antagligen på dejt i veckan) och om att han inte var jätteexhalterad över detta direkt. Vi pratade även om min så kallade "kille" och bristen på mina känslor för honom. Kenneth skämtade lite rått om att om det berodde på att han "hade för liten", samtidigt som han satte upp lill-fingret och syftade på hans "grej", vilket jag tyckte var väldigt komiskt. Men det var verkligen ingen flörtig stämning mellan oss, vi satt bara och skrattade och pratade om en massa saker, precis som om vi hade kännt varandra hela livet, som sagt. Var väldigt skön och avslappnad stämning! Jag brukar ju iofs alltid ha lätt för att prata med främlingar men det kändes annorlunda med Kenneth på något sätt, kan inte förklara varför. Och Kenneth nämnde i förbifarten, att han brukade ha svårt att prata med tjejer men att det var lätt att prata med mig. Lite konstigt att det var så, men mysigt såklart! Det fick mig att känna mig lite speciell :)
Nåväl. Tågresan tog, precis som vanligt, 40 minuter men kändes som 4 ungefär. Var väldigt trevligt att åka tåg tillsammans, och Kenneth fick mig att skratta hejdlöst flera gånger. Det märktes direkt att vi hade samma sorts humor! :) Väl framme i Alingsås steg vi av tåget, gick tillsammans och hämtade Kenneths cykel och slog följe genom staden. Kenneth gick och ledde cykeln. Det var ganska kyligt ute så jag blev väldigt glad att han inte bara cyklade hem utan tog sig tid att gå med mig. Jag bodde på vägen hem till honom iofs men det var ändå lite häftigt att han gick med mig tyckte jag. Promenaden innan jag vek av in på min gata tog väl tio minuter, en kvart och när vi skulle säga hejdå så bytte vi faktiskt nummer! Kommer inte ihåg vem som tog initiativet till detta men Kenneth skulle jobba samma dagar som mig och han sa att han kanske skulle ha bilen då, så vi tänkte att vi lika gärna kunde samåka. Jag ska dock poängtera att det inte fanns något som helst flörtigt i det hela, vi var bara två kompisar som skulle samåka ifrån jobbet i detta läget, till min stora förtret kanske man ska tillägga :P Jag bestämde mig nog redan på tåget hem till Alingsås den kvällen att jag skulle prata med "min kille" och säga att det inte var någon idé att vi träffades mer. Jag förstod ju direkt när jag träffade Kenneth att det var såhär det skulle kännas när man blir kär och inte som det kändes när jag träffade personen i fråga. Så det var det första jag gjorde dagen efter, för övrigt.. Men iallafall. Vi bytte nummer, jag vände på klacken för att gå hem, han satte han sig på cykeln och cyklade sedan iväg. Jag minns att jag vände mig om efter ett tag och det kändes som om han hade gjort det också och precis vred tillbaka huvudet när jag tittade men jag var inte säker på om det var önsketänkande eller inte. Det visade sig i efterhand att det var det inte, hihi ;)
Vad som hände sedan minns jag lite luddigt. Eller jag har iallafall tappat tidsbegreppet om hur många dagar det dröjde tills vi sågs igen men jag kan gissa på att det var några stycken, typ två eller tre. Minns inte heller hur det gick till men jag tror att Kenneth skickade ett sms och skrev att han hade bil och vi bestämde att jag skulle åka med honom hem efter jobbet. Då visade det sig bland annat att Kenneth hade varit på sin dejt mm... Vad som hade hänt där..? Det får ni vänta med att veta tills del nummer 3 av "Det var så vi träffades" kommer :) Missa för allt i världen inte den spännande fortsättningen!
Vinst igår igen!
